Vanliga åkommor

Många olika typer av smärttillstånd.

Naprapati är ett brett verksamhetsområde och naprapaten tar hand om många olika typer av smärttillstånd och nedsatt funktion i rörelse och stödjeorganen. Bland våra patienter finns såväl yngre som äldre och allt från elitidrottare till mindre fysiskt aktiva människor med akuta, subakuta och kroniska besvär. Här följer några få exempel på vad naprapater åtgärdar (om du har besvär som inte finns med här hör du bara av dig till din naprapat eller till vårt kansli så informerar vi om vilken hjälp du kan få).

Nack- och skulderbesvär

Besvär i nacke och skuldra innebär smärta, värk eller nedsatt funktion i den ena eller båda kroppsdelarna. Dessa besvär kan variera i svårighet och vara under kortare eller längre perioder. Besvären återkommer ofta i de fall muskulära obalanser kvarstår på grund av för lite aktivitet och träning och för mycket statiskt arbete. Smärta i nacke och skuldra beror ofta på en felaktig arbetsställning eller långvarig ensidig belastning. Orsakerna kan också vara av psykosocial karaktär – stress och dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation är exempel på sådant. Ibland uppstår en obalans mellan framsida och baksida av skuldran där bröstmuskulaturen är starkare vilket kan leda till trötta och smärtande muskler på skuldrans baksida. Kombinationen av arbetsrelaterade orsaker och inaktivitet är vanligt förekommande vid dessa besvär.
Hur blir jag av med smärta i nacke och skuldror?
Förutom manuell behandling hos naprapat krävs ofta att patienten själv förändrar sin arbetsmiljö , sitt sätt att arbeta och sin aktivitetsnivå. Kortare arbetspass med större variation är åtgärder som kan minska risken för att besvären återkommer. Träning och stretching i kombination är ofta effektivt för att skapa bättre funktion. Ergonomiska förändringar är av stor vikt eftersom du då ändrar en stor negativ exponering för kroppen.

Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk uppträder ofta i bakhuvudet samt över ögon, panna och hjässa med tryckande karaktär. Värken kan också uppkomma i nacken, käkarna och tinningarna. Denna typ av huvudvärk är vanligt förekommande och uppkommer ofta under och efter långvarigt och lågintensivt, statiskt arbete under bristande ergonomi, t ex på kontoret. Stress, psykiska påfrestningar, synfel och bristande bettfysiologi kan också orsaka återkommande huvudvärk liksom trauma mot nacke och huvud. Vid hastigt insättande huvudvärk som man inte känner igen eller huvudvärk som kvarstår över tid är det viktigt att söka hjälp hos läkare för att utreda orsaken.
Hur blir jag av med spänningshuvudvärk?
Spänningshuvudvärk är vanligtvis tacksamt att behandla. Det är mycket viktigt att finna grundorsaken till varför besvären har uppstått och därför gör naprapaten en noggrann undersökning innan behandlingen inleds. Behandlingen kan omfatta bröstrygg och nacke, såväl vad gäller leder som muskler samt ofta även ansiktets muskulatur, genom olika manuella tekniker. Du får också tips på hur du kan förhindra uppkomsten till fortsatta besvär. Det kan vara förändringar i sömnvanor, kost, träning och ergonomi på arbetsplatsen.

Migrän

Migrän innebär återkommande anfall av huvudvärk som bland annat kan utlösas av vissa födoämnen och spänningstillstånd i nackens muskulatur. Det är oklart varför migrän uppstår, men det är ett komplicerat samspel mellan nerver och blodkärl i hjärnan som pågår under migränattacken.
Anfallen kan komma både med eller utan förkänning. Tecken på att ett anfall är på gång kan vara synfenomen eller påverkan på känseln, aurafasen. Huvudvärken sitter oftast på ena sidan, spränger eller dunkar och gör så ont att man blir ljud- och ljuskänslig, illamående och kanske kräks. Detta medför initialt huvudvärk av spänningstyp som sedan övergår i ett migränanfall. För att kunna skilja ut vilken typ av huvudvärk det rör sig om kan du ha nytta av att föra en så kallad huvudvärksdagbok, som finns att få på vårdcentraler. Ta med den till din läkare eller naprapat så kan ni tillsammans ta fram sambanden som ger upphov till din huvudvärk.
Vad kan jag göra åt migrän?
Manuell behandling kan ibland förebygga eller hjälpa migränpatienter men ofta behövs andra behandlingsmetoder. Det finns till exempel mediciner som kan tas direkt när man känner att ett anfall är på gång. En viktig del är att utreda vad som utlöser anfallen så att det går att undvika sådant. En annan metod som hjälper vissa är KBT (kognitiv beteendeterapi).

Axelbesvär

Förutom arbete med armarna ovanför axelhöjd är terminalarbete en vanlig orsak till axelbesvär. Konstruktionen hos många tangentbord medför ofta att överarmen roteras utåt. Detta gör att axelleden befinner sig mycket nära sitt yttersta läge, samt att ett flertal muskler får arbeta i ett spänt och maximalt förkortat läge. Följden blir att såväl axelleden som musklerna får arbeta under mycket ogynnsamma förhållanden, vilket kan leda till att smärta och stelhet uppstår. Andra tänkbara orsaker kan vara muskulär imbalans där musklerna på skuldrans och axelns baksida är svaga i förhållande till musklerna på framsidan.
Hur blir jag av med smärta i axlarna?
Det är viktigt att finna en så avslappnad och naturlig arbetsställning som möjligt. Blir du fort trött i musklerna sitter du förmodligen fel eller har ditt skrivbord i en felaktig höjd. En annan orsak kan vara att samspelet mellan muskler och leder, på grund av långvarigt statiskt eller upprepat arbete, ej fungerar tillfredsställande. En naprapat kan hjälpa dig att ta reda på orsakerna, åtgärda dessa och ge dig råd om vad du själv kan göra för att rehabilitera och förebygga framtida besvär.

Musarm

Musarm kan beskrivas som smärta eller stelhet i nacke, axlar, armar eller händer, och orsakas ofta av långvarigt arbete vid dator. Någon fullständig medicinsk definition av tillståndet finns dock inte – det är snarare ett samlingsnamn för många olika tillstånd. Bristande ergonomi på arbetsplatsen eller i andra sammanhang kan leda till att muskler i skuldra, nacke, axel och arm arbetar statiskt eller i ett ogynnsamt läge. Detta innebär att du under lång tid belastar musklerna med en lågintensiv, negativ belastning. Resultatet blir försämrad cirkulation och därmed ökad retbarhet i muskler och leder. Symtom kan vara dålig känsel, koordinationssvårigheter, pirrningar i händer och armar, svårigheter att öppna och knyta handen, ömma muskler och händer.
Hur blir jag av med musarm?
Smärta är en varningssignal och ska inte nonchaleras. När besvären uppstått kan en naprapat undersöka och ställa diagnos och hjälpa dig med till exempel muskler som är engagerade. Naprapaten hjälper dig reda ut vilka orsakerna kan vara och ger dig även råd om träning och utformning av din arbetsplats. Ett nyckelbegrepp vid arbetsrelaterade besvär är variation. Kom ihåg att den största hjälpen ofta är att förändra den negativa exponeringen och minska statiskt arbete. Regelbundna pauser med rörelse och övningar har ofta mycket bra effekt. Försök variera dina arbetsuppgifter och planera din arbetsplats så att naturliga rörelser med skiftande arbetsmoment ingår. Försök också – om möjligt – att variera mellan stående och sittande arbetsposition.

Tennisarmbåge

Trots vad namnet antyder, är tennis sällan en utlösande faktor i detta fall. Vid tennisarmbåge är smärtan förlagd till området kring armbågens utsida och smärtan förstärks ofta av att handleden böjs uppåt. Ibland kan smärtan även stråla ut mot underarm och hand. En vanlig orsak till smärta i armbågen är överbelastning av underarmens muskler eller dess fästen vilket kan uppstå vid upprepade ensidiga rörelser och statiska belastningar. Att belasta underarmen, handleden och handen med intensivt arbete man inte är van vid kan också vara en tänkbar orsak.
Hur blir jag av med tennisarmbåge?
Trots vad namnet antyder, är tennis sällan en utlösande faktor i detta fall. Vid tennisarmbåge är smärtan förlagd till området kring armbågens utsida och smärtan förstärks ofta av att handleden böjs uppåt. Ibland kan smärtan även stråla ut mot underarm och hand. En vanlig orsak till smärta i armbågen är överbelastning av underarmens muskler eller dess fästen vilket kan uppstå vid upprepade ensidiga rörelser och statiska belastningar. Att belasta underarmen, handleden och handen med intensivt arbete man inte är van vid kan också vara en tänkbar orsak.

Ländryggsbesvär

Smärta och stelhet i ryggens nedre del har ofta samband med långvarig upprepad eller statisk belastning och felaktig arbetsställning. Inaktivitet är också något som är en vanlig bidragande orsak. Lokala muskelspänningar uppstår, ryggradens funktion påverkas och det blir allt svårare att hitta en bekväm arbetsställning. Ryggen blir fort trött och en ond cirkel uppstår. Ofta är orsaken en kombination av nedsatt funktion i ryggens leder och ökad aktivitet i ryggens muskler som när de blir trötta ger upphov till smärta.
Vad kan man göra åt ländryggsbesvär?
En naprapat hjälper dig att hitta grundorsaken till problemet och om du behöver utredas på annat sätt, till exempel hos läkare, hänvisas du dit. Behandlingen syftar till att minska smärtan och att återställa ryggens normala funktion. Ofta får du även råd om träning, stretchövningar och om hur du ska förändra din arbetsmiljö.

Ryggskott

Ordet ryggskott brukar användas vid plötslig eller gradvis värk i framför allt ländryggen. Vid ryggskott upplever man svårighet att gå rakt och att ställa sig upp från sittande/liggande. Man kan även uppleva symtom som ischias eller lättare utstrålning till säte och eller benen. Ryggskottet i sig är ett symtom där det sällan går att hitta någon allvarlig skada eller bakomliggande sjukdom. Smärtan kan komma från många olika strukturer i ryggen, t ex från muskler, lederna mellan kotorna, diskarna eller ledbanden. Ryggsmärta och ryggskott kan även ha psykosociala orsaker, och idag ser vi att allt fler människor i pressade livssituationer oftare har problem med ryggsmärta.
Vad kan man göra åt ryggskott?
Naprapaten utför en noggrann klinisk undersökning för att utesluta andra tänkbara orsaker till ryggsmärta som till exempel diskbråck. När så behövs hänvisas du vidare till läkare. Akuta ryggskott kan ibland behandlas framgångsrikt med bland annat manuella tekniker och förbättring sker ofta momentant under behandlingen. Har du haft ont under längre tid kan det behövas fler behandlingar innan du blir bättre. Du får också råd om övningar och vidare åtgärder som kan hjälpa dig att undvika ryggvärk i framtiden.

Ischias

I dagligt tal används termen ischias för ryggvärk som strålar från ryggens nedre del och ut i ena benet och ibland ända ner i foten. I medicinsk bemärkelse är termen begränsad till att beskriva smärttillstånd som orsakas av en mekanisk och/eller kemisk irritation av ischiasnerven. Eventuellt kan sätesmusklerna ge upphov till en smärta som påminner om ischias. Orsakerna till muskelrelaterade besvär kan vara långvariga, ensidiga arbetsställningar, inaktivitet eller felaktig träning.
Hur blir jag av med ischias?
Vid ischiasbesvär är det viktigt att klargöra om smärtan orsakas enbart av spända muskler eller om det föreligger en mekanisk och/eller kemisk irritation av ischiasnerven. Vid misstanke om diskbråck, rotkanalsförträngning eller kotglidning hänvisar naprapaten till en ortoped för vidare utredning. Vid akuta besvär, som utebliven förmåga att kontrollera urin och/eller avföring, ska du gå direkt till akutmottagning för utredning. Är orsaken till smärtan av muskulär karaktär är det i regel tacksamt att behandla. Då får du ofta råd om vilka övningar du själv kan göra för att rehabilitera och förebygga.

Knäbesvär

Smärta i knät kan orsakas av till exempel överbelastning av knät och dess omgivande strukturer. En alltför snabb ökning av belastningen vid styrketräning eller felaktig träning vid nya eller gamla knäskador är ofta utlösande orsaker. Löpning är en bra motionsform men även här kan man dra på sig knäbesvär om man inte har förutsättningarna som krävs vad gäller styrka, rörlighet och teknik. En alltför snabb progress i träningen kan också vara en tänkbar orsak.
Hur blir jag av med smärta i knäna?
Hos naprapaten görs en noggrann undersökning för att klargöra orsaken till besvären och ibland kan vidare utredning av ortoped krävas. Behandlingen i sig inriktas på att komma tillrätta med eventuell bristande funktion i knäleden och omgivande strukturer. Även foten kopplat till skor man använder, höftleden och ryggen kan var bidragande orsaker varför undersökning och behandling även i dessa områden kan förkomma. För att uppnå ett bra och långvarigt resultat krävs oftast att behandlingen kombineras med specifika träningsinsatser och/eller översyn av teknik.

Hälsenebesvär

Smärta i hälsenan beror vanligen på akut skada eller längre tids överbelastning. Den akuta skadan orsakas ibland av en bristning i senan med en blödning och svullnad som följd vilket också ger upphov till smärta. Vid kraftig och hastig överbelastning kan senan gå helt av och då krävs normalt operation. Stramhet eller svaghet i vadmusklerna kan vara tänkbara orsaker till smärta i hälsenan. Vanliga symtom är morgonstelhet, smärta under och efter aktivitet, tryckömhet och/eller svullnad över senan, knäppningar vid rörelse, nedsatt styrka och hälta. Hälsenebesvär drabbar ofta idrottsaktiva på både motions- och elitnivå, t ex friidrottare där löpning och hopp ingår. Orsakerna kan till exempel vara ensidig belastning, ökad träningsmängd, byte av underlag, överpronation, korta vadmuskler, nedsatt ledfunktion i fotleden och dåliga skor.
Hur blir jag av med smärta i hälsenan?
En naprapat hjälper dig att bedöma skadans art och svårighetsgrad. Om ingen misstanke om annan orsak finns, inleder naprapaten behandling som inriktas på att återställa normal funktion i fotens leder och knäleden samt i de muskler som kan påverka besvären och då främst vadmuskulaturen. Därefter inriktas behandlingen på träning som kan innefatta såväl styrke- som rörlighetsträning. Rehabilitering kombinerat med råd om fortsatt träning och skor är av stor vikt.

Kontakta oss

Svenska Naprapatförbundet
Götgatan 22 A
118 46 Stockholm
Tel: +46 8-549 013 75
E-mail: kansli@naprapater.se

Intranät

Gå till Naprapatförbundets intranät

Följ oss på sociala medier